Jag och mamma har nu kommit överens om det bästa för min lilla älskling... Lätt men ändå ett svårt beslut. Jag har lite minder än ett år kvar , ungefär 11 månader. Sedan så ska Leona få vila resten av livet. Bara ridas nån gång ibland , på lugna ridturer... Hon ska få leva resten av sitt liv som en glad pensionär.
Mitt mål är att hinna med några tävlingar under året , och som avslutning kvala till gp ponnyn i Scandinavium, de skulle vara ett väldigt bra slut. Även fast de är sorgligt på nått sätt. Asså shit! Bara 11 månader?! Jag har ju haft hon i 2 år och den tiden har gått sjukt fort!! Detta kommer ju typ va slut imorn känns de som.
Vi har gjort allt tillsammans , gått igenom svåra stunder. Jag har alltid litat på dig , för jag vet att du litar på mig. Du är den som gett mig tröst och hjälp mig när livet vart på botten. Du förtjänar det bästa du kan få. Världens bästa ponny!<3

Det var ett svårt beslut för mig. Och inte något bra för mig. Men jag gör det för din skull Leona , för att jag älskar dig. För att du har varit den bästa häst man kan tänka sig och förtjänar att få vila nu när du är gammal. Åh mitt hjärta är för alltid gult med din hovavtryck på ! <3